en liten chihuahua som páminde om Herr Nilsson...
Det kändes ganska jobbigt eftersom jag fortfarande inte kommit över hans död.
Jag försöker att inte tänka pá honom för ofta, eftersom jag blir sá himla ledsen dá....
men det gár inte en dag utan att jag minns honom.
Jag hade aldrig trott att man kunde älska nágon sá mycket...
Och aldrig har nágon älskat mig sá mycket som han gjorde...
Jag saknar honom sá... och jag kommer alltid minnas min första kärlek.
Åh. Jag blir så ledsen men samtidigt varm i hjärtat när jag läser hur mycket en vovve kan betyda. Skänker en tanke till Herr Nilsson, och till dig som mist en älskad vän.
SvaraRaderaKram på er!
Leo & Lea